lördag 30 januari 2010

Skydda barnen mot religiösa friskolor

Med förfäran konstaterar jag att alltför många barn i Sverige går i religiösa friskolor och att staten finansierar dem med skattepengar.

Att växa upp i ett religiöst hem är sällan enkelt.
Det minsta problemet är antagligen att inte få göra det andra kompisar gör. Att inte få gå på fotboll, spela kort, dansa och allt annat som religionens uttolkare – föräldrarna – förbjuder.
Det största problemet är de skuldkänslor som det ger att göra det man tror att man ska. De skuldkänslorna kan hänga med en stor del av livet, även om man tagit avstånd från religionen.

Med en sådan hemmiljö är det en befrielse att få gå till en skola fri från religion. En skola grundad på saklig kunskap, där den fria tanken får växa. En fristad från religiösa fördomar.
Att både ha religionen hemma och i skolan måste vara förfärlig för många tvivlande barn. Dessutom förstärker det segregationen.

Låt alla Sveriges barn växa upp till fritt tänkande individer. Det går inte att förbjuda föräldrar att påverka sina barn med religiösa vanföreställningar och skuldtjänster. Men det går att stoppa bidragen till alla religiösa förskolor.
Gör det nu!

Slaget om slöjor och rondellhundar

Ska kvinnor i Sverige förbjudas att bära burka och niqab? Ska det vara tillåtet att skoja med Allah och andra gudar på det sett som Salman Rushdie och Lars Vilks har gjort?
Det är inte helt enkelt när demokrati och yttrandefrihet ställs mot religionsfrihet.

Jag är benägen att göra det enkelt för mig och konstatera att utan demokrati och yttrandefrihet har vi antagligen inte mycket till religionsfrihet. Spontant är jag benägen att tycka att det ska vara legalt att skoja med Allah hur mycket som helst. Det är inte mycket till gud som inte tål att skämtas med. Och i slutänden så finns ändå inte Allah.

Riktigt så enkelt är det inte.
Om det skulle vara så att människor skadas av att deras religionsfrihet kränks, om det skulle kunna likställas med hets mot folkgrupp, så kommer saken i ett annat läge. Är det så att världens muslimer skadas av en rondellhund eller satansverserna? Eller är det så att världens icke militanta muslimer skadas mer av att islamister utfärdar sin fatwah över författare och konstnärer?
Jag tror på det senare. Respekten för världens många muslimer kräver att de inlemmas i världssamfundet med sin yttrandefrihet och humor.

Ska vi förbjuda niqab och burka på offentliga platser?
Jag har väldigt lite förståelse för idén att bära burka och niqab. Även om jag vet att det finns en och annan medveten kvinna som väljer att klä sig i niqab, så är det så uppenbart en del av männens makt över kvinnorna.
Ändå är det inte någon bra idé att förbjuda dem på allmänna platser. Förbud skapar motstånd och offer. Däremot är det självklart att förskolelärare inte ska ha ansikten dolt för barnen och att ingen ska gå maskerad in i en bank.
Eller?

Framåt. Inte höger. Inte vänster.


Visst är det spännande med politik.
Och då menar jag politik som vårt sätt att gemensamt styra framtiden dit vi vill. Ett sätt att försäkra oss om att våra barn och barnbarn kommer att ha en bra värld att leva i.
Även dagspolitiken kan vara spännande. Inte minst därför att de beslut som fattas i dag kan påverka våra liv under långt tid framåt

Samtidigt kan politik vara extremt lite spännande.
När det etablerade partipolitikerna tjatar om vem som gjort mest fel tidigare blir jag bara trött. När oppositionen talar om hur de – om de vinner valet – ska återställa allt så det det blir som förr blir jag ointresserad.
Den gamla höger-vänsterskalan är föråldrad i sin förankring i 1800-talets och 1900-talets sociala strukturer.

Nu har jag börjat engagera mig i Miljöpartiet de gröna. Det finns två huvudskäl till det:
• Klimat- och miljöfrågorna är de viktigaste framtidsfrågorna. En värld där isarna vid polerna har smält och översvämmat stora landområdet lockar inte.
• Miljöpartiet är det enda som inte är fast i gamla föreställningar om höger och vänster. Det är det enda parti som inte med ryggmärgen slåss för intressegrupper som de rika, bönderna, lärarna, proletärerna eller de religiösa. Utgångspunkten är istället en bättre värld. Det är väl tilltalande.

På den här personliga bloggen tänker jag framför allt skriva om politik under valåret 2010. Häng med! Och protestera gärna när jag skriver något dumt. Det behövs mer debatt.